En kul tisdagskväll - där som alla sådana kvällar bandets andra set var klart vassare än det första (synd det här med väckarklockor, det förhindrar så mycket!). Och ännu ett tisdagsband med variation i bagaget, delvis tack vare att alla medlemmarna i The Stew turas om att agera leadsångare. Lellas ljusa stämma tog exempelvis hand om "Take Out Some Insurance" (dekorerad med härligt forsande och kvillrande keyboard!) och en påfallande fin låt av kanadensiskan Sue Foley. En mångsidig artist som Lella passade på att dra en lans för!
Mattias bakom keyboardet sjöng och munspelade i sin tur på klassikerna "Good Morning Little Schoolgirl" och "My Babe" med röst, spelstil (och bandsound) som fick mig att tänka tillbaka till engelsk 60-talsblues. Drivande trummisen Jakob med souligare röst gjorde "Little Wing", "Phone Booth" och "24 Hour Blues" (flott orgel där, ja!). Och Thomas gitarrist förvaltade bl.a. "Mary Had A Little Lamb" och "Homework". Dessutom fick vi två övertygande spelade - men inbördes helt olika - instrumentaler: Allman Bros dynamiska "In Memory Of Elizabeth Reed" med en massa snygg gitarr och den melodiskt gungande jazzstandarden "Blue Monk" med läckra Hammondklanger.
Trots långa låtar slapp vi plågsamma gitarrexcesser: Thomas spelade ständigt lika strukturerat och melodiskt på sin Stratocaster. Dessutom upptog Mattias mästerliga keyboardspel en hel del välförtjänt soloutrymme. Helt klart ett mycket sympatiskt gäng, The Stew - och det är skönt med ett band som har så smittande kul på scen! Men avsaknaden av en tydlig frontfigur i bandet - typiskt för ett band med flera sångare - kan nog i vissa situationer bli till en nackdel. Både med tanke på bandets profilering och på publikkontakten. Men visst är det bra med variation. Varför kan man inte både få ha kakan och äta den?
Christer Fridhammar (2005-01-27) www.fridhammar.com
Swedish version English version
